Tusentals flyktingar kom till länet – Samuel skriver om mobiliseringen

Ibland kan det förefalla som att det mesta gällande Andra världskriget och dess konsekvenser utretts och skildrats ingående, men det finns alltjämt episoder och områden som är tämligen okända. Ett sådant exempel är det stora flyktingmottagandet i södra Sverige vid världskrigets slutskede. Samuel Palmblad, första antikvarie på Kulturparken Småland, har undersökt hur det omfattande flyktingmottagandet organiserades i Kronobergs län våren 1945. Slutsatserna presenteras i boken Mobilisering för mottagande koncentrations- och arbetslägerfångar i Kronobergs län 1945.

– Boken är ett samarbete mellan Kulturparken Småland och Kronobergs läns Hembygdsförbund.

En anledning till bokens tillkomst är att det med jämna mellanrum kommer frågor från exempelvis belgare, holländare och polacker gällande information om de flyktingläger i bland annat Diö, Ryd och Ryssby som deras anhöriga vistades i 1945.

– I boken lyfter jag fram flera otroliga levnadsöden om människor som kom hit och vad som hände sedan. Men mitt främsta syfte har varit att visa hur Kronobergs läns myndigheter och civilsamhälle löste mobiliseringen. På bara ett dygns varsel skulle de plötsligt ta emot tusentals krigsflyktingar.

Människor som befriats från koncentrations- och arbetsläger anlände till Skåne, där de indelades utifrån kön och nationstillhörighet.

– Eftersom de sedan skulle sitta i karantän var det inte aktuellt att placera dem i städer utan istället skickades de ut på landsbygden. För att inhysa flyktingarna fick staten via förfarandelagen ta byggnader som pensionat, bygdegårdar och missionshus i besittning.

Den 3 maj 1945 kom ordern till myndigheterna i Kronobergs län att omgående förbereda ett stort mottagande av flyktingar i dålig kondition. Det gällde belgare, polacker, ungrare, holländare, fransmän och danskar. Majoriteten kvinnor.

– 34 läger upprättades med tolv timmars varsel i länet. Det var ett enormt åtagande! Snabbt skulle man få tag i såväl mat som tolkar.

Totalt tog Kronobergs län emot 3500 flyktingar i 41 läger. Civilsamhället på landsbygden ställde upp med stort engagemang och Samuel beskriver ett välordnat mottagande. Hanteringen av flyktingarna skedde utan större intermezzon.

– Det som förekom var viss oro inne i lägren när flyktingar av andra i lägren pekades ut för att ha samarbetet med nazisterna. Faktum är att man till och med upprättade ett särskilt läger i Flåboda för samarbetskvinnor, som utifrån beskyllningar ansågs opålitliga.

Flyktingarna befann sig i Kronobergs län i ungefär ett halvår. I november 1945 tömdes de sista lägren.

– Majoriteten återvände till sina europeiska hemländer alternativt emigrerade till USA eller Israel. Men några stannade kvar i Sverige, fick jobb och bildade familj.

Det stora flyktingmottagandet i Kronoberg 1945 har länge varit en bortglömd del i historieskrivningen. Att lyfta fram dessa insatser och människoöden i ljuset är viktigt tycker Samuel.

– Den snabba mobiliseringen för flyktingmottagandet var ett enormt åtagande för Kronoberg med lyckat resultat.