Tallar, övervakningssamhälle och färgstarka kvinnor på Konstrundan
Höstdiset gjorde sig påmint i Växjö i fredags men inne på konsthallen var det desto mer varmt och färgsprakande. Vernissagen på Växjö Konstrunda bjöd som vanligt på en sinnrik och kittlande mångfald av konstnärliga uttryck. Debutant på konstrundan var Catharina Ateva som gärna gör naturmålningar men med en egen skruvad tolkning såväl i form som färg.
– Den här akrylmålningen heter kort och gott Tall. En titel som är lätt att komma ihåg. Själva målningen är något mer komplex, konstaterade hon.
Skogstemat återfanns även i Maria Ahl-Zaniers målning Där rötter sjunger, en akvarellmålning med motiv från skogsbrynet intill hennes egen husknut.
– Rötterna speglar också att jag själv återvände till hemtrakterna i Berg efter att ha varit iväg under flera år.
Färgskimrande kvinnoporträtt är Emilia Linderholms signum. Den upplyftande titeln på hennes akryl- och oljemålning är, Hur djupt mörkret en når finns ljuset som består.
– Vi behöver färg och ljus i dessa dystra tider.
Färgglatt, skimrande och hoppingivande är det också hos Kajsa Dahl. När himlen faller ner heter hennes verk.
– Här har jag något mer dovare bakgrundsfärger än vanligt men de förstärker samtidigt kontrasten till de ljusröda färgerna.
Och på tal om färger. Lena Agermarks textilverk går aldrig obemärkta förbi. Stort och färgglatt som alltid.
– Fast i år har jag inte hus utan vallmo som motiv.
Inte färg utan svartvitt är det som gäller för fotografen Anders Bergön, som medverkade på samlingsutställningen med bilden The ballet från Kyiv.
– Jag fick möjlighet att följa och fotografera en balett-grupp från Ukraina under deras Växjövistelse.
Ett verk som stack ut från mängden på vernissagen var Anna Nordströms Who watches the watchmen? Hon är fotograf men hade här skapat en installation som blir till ett inlägg i samtidsdebatten kring det tilltagande övervakningssamhället.
– Jag ställer frågor som, Vem övervakar dig? Vem övervakar du? Och vad tycker du om övervakningssamhället?
En mängd ögon som möter betraktaren, en kamera och en skylt som informerar om att kameraövervakning pågår ger ett drabbande intryck och väcker tankar och reflektioner. I förgrunden finns ett stycke skogsmark med barr och kottar, en till synes oskuldsfull idyll.
– Men kanske att vi snart kommer vara övervakade även när vi går i skogen?
Att besöka vernissagen på Växjö Konstrunda innebär en kaskad av intryck. Eggande för sinnena men även tankeväckande. Tillställningen ramades dessutom in av musik, framförd av Frank Jonelid och Sara Lundmark. Vi avslutade besöket med att fröjdas åt papiermaché-verket Tant Parant. Med förnyad kraft och glatt sinne vandrade vi därefter ut i höstdiset.
