GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kultur

Gustav Vasa talar ur skägget på Kalmar slott

Under 2023 uppmärksammas 500-årsjubileet av Gustav Vasas makttillträde. På Kalmar slott visas just nu utställningen ”Gustav Vasa talar ur skägget”, som skildrar riksbyggaren men också den skrupelfria makthavaren som låter ändamålen helga medlen.
– Gustav Vasa var dessutom ett geni när det gäller propaganda. Han var mån om att framställa sig själv som den välvilliga landsfadern, säger slottsguiden Adam Bernhardsson.
Kalmar • Publicerad 28 december 2022

– Utställning om landsfadern, riksbyggaren och den skrupelfria makthavaren

Kalmar slott i vinterskrud. Gustav Vasa-utställningen är en del av Kalmar slotts satsning på att bli ett besöksmål året runt.
Kalmar slott i vinterskrud. Gustav Vasa-utställningen är en del av Kalmar slotts satsning på att bli ett besöksmål året runt.Foto: David Färdigh

Historiens vingslag är ständigt närvarande på Kalmar slott. Platsens 800-åriga historia är nära sammankopplad med såväl Kalmarunionen som Vasaätten. Det var i Stensö nära slottet som Gustav Vasa landsteg 1520 och påbörjade sin färd mot makten och därmed satte punkt för Kalmarunionen. Som kung kom Gustav Vasa senare att omforma det som då var en medeltida borg till att bli ett ståtligt renässansslott. Utbyggnaden av Kalmar slott fortsattes därefter av sönerna Erik XIV och Johan III.

– Arkitektur är också en form av maktutövning. Bygget av Kalmar slott blev en maktdemonstration och en manifestation. Sedan fanns också praktiska skäl. När Kalmarunionen gick i graven blev Kalmar en viktig gränsstad mot Danmark och i behov av ett starkt försvar, säger Adam.

Utställningen kretsar mycket om makt och propaganda. Gustav Vasa var ett geni när det gällde att få fram sin version av händelser, säger Meg Nömgård och Adam Bernhardsson, slottschef respektive slottsguide på Kalmar slott.
Utställningen kretsar mycket om makt och propaganda. Gustav Vasa var ett geni när det gällde att få fram sin version av händelser, säger Meg Nömgård och Adam Bernhardsson, slottschef respektive slottsguide på Kalmar slott.Foto: David Färdigh

Gustav Vasas öde är på många sätt sammanlänkat med Kalmar. När det nästa år uppmärksammas att det gått 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung i Sverige – 6 juni 1523 på riksmötet i Strängnäs – så är det extra passande att Kalmar slott visar utställningen ”Gustav Vasa talar ur skägget – en utställning om makt”.

– Den visades här på slottet första gången 2020 men på grund av pandemin så var det många som missade utställningen. Så nu kommer en ny chans, berättar slottschefen Meg Nömgård.

Dessutom är det första gången Kalmar slott testar en vinterutställning.

– Vi vill att slottet ska vara levande hela året och anordnar aktiviteter under hela vintern. Gustav Vasa-utställningen invigdes i början av december och pågår till och med 5 mars.

På utställningen visas bland annat en kopia av Gustav Vasas rustning.
På utställningen visas bland annat en kopia av Gustav Vasas rustning.Foto: David Färdigh

Få svenskar har lämnat ett så stort historiskt avtryck som Gustav Vasa. Han var upprorsmakaren som bröt det danska inflytandet, blev riksbyggaren, formade Sverige, centraliserade statsmakten och skapade en ny kungaätt.

– Dessutom genomförde han reformationen då Sverige bröt med den katolska kyrkan och istället blev ett protestantiskt land, något som fick stora konsekvenser i flera århundraden framåt, konstaterar Adam.

Men det var knappast någon religiös väckelse som låg bakom förändringen.

– Nej, det var snarare ekonomiska än teologiska skäl. Med reformationen blev det en statskyrka och som dess överhuvud kunde Gustav Vasa komma åt kyrkans egendomar och rikedomar.

Att Gustav Vasa var en strategisk maktmänniska råder det inga tvivel om. Adam menar att Gustav Vasa stämmer väl in på beskrivningen av idealfursten som tecknades av Machiavelli i dennes berömda verk ”Fursten”, en makthavare som låter ändamålen helga medlen och där makt alltid går före rätt.

– Gustav Vasa hade inga skrupler och tvekade aldrig att ljuga, svika löften eller att beordra lönnmord. Makten var det helt överordnade.

Landsfader och riksbyggare men också en girig, skrupelfri och brutal makthavare. Få personer i den svenska historien har lämnat så stora avtryck som Gustav Vasa.
Landsfader och riksbyggare men också en girig, skrupelfri och brutal makthavare. Få personer i den svenska historien har lämnat så stora avtryck som Gustav Vasa.Foto: David Färdigh

Samtidigt vare Gustav Vasa mån om att framställa sig själv som en välvillig landsfader, och i det syftet anlitades historiker och krönikerskrivare som till exempel Peder Swart.

– Gustav Vasa var ett geni när det gäller propaganda. Han var väldigt skicklig att få fram sin version av händelser och sätta dom i ett sammanhang som passade hans syften.

Reformationen liksom centraliseringen av statsmakten och höjda skatter fick det dock att jäsa ute i landet. Följden blev flera folkliga uppror, där Dackefejden (1541-1542) i Småland är det mest kända.

– Gustav Vasa underskattade först Nils Dacke och kallade upprorsmännen för en hop skogstjuvar. När revolten växte så insåg han allvaret och mobiliserade sina soldater. Dackeupproret slogs därefter ner med brutal kraft och Nils Dackes avhuggna huvud spetsades på en påle och försågs med en kopparkrona.

Hur var då Gustav Vasa som person? Det talas ofta om hans vredesutbrott?

– Ja, Gustav Vasa var känd för att vara kolerisk. I slutet av sitt liv plågades han dessutom av benröta och svår tandvärk, vilket nog inte bidrog till att höja humöret.

Girig, cynisk och brutal. Gustav Vasa hade onekligen många mindre smickrande sidor. Adam vill dock ända lyfta fram ett försonande drag.

– I sina brev framgår det att han var omtänksam när det gällde sina barn. Han frågar ofta hur de mår och om de äter ordentligt.

David FärdighSkicka e-post
Så här jobbar Växjöbladet Kronobergaren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.