Tillbaka till startsidan
Lrdag 23 november 2019 Tipsa oss!
SöK: i Växjöbladet   
> STARTSIDAN
> NYHETER
> ALVESTA
> LESSEBO
> TINGSRYD
> UPPVIDINGE
> SPORT
> KULTUR
> TIPSA OSS!
VäXJöBLADET:
> Redaktionen
> Annonsera
> Kontakt
> Prenumerera
Publiceringssystem CMS Updater - En produkt från Internetavdelningen
Publicerad: 22 juni 2019
Museum fr frgstark folkkonst
 De tre vise mnnen kommer alltid i samma ordning och rider p samma stt, sger  Judith Etzhold.
De tre vise mnnen kommer alltid i samma ordning och rider p samma stt, sger Judith Etzhold.

Lngt innan julgranen gjorde sitt intg de svenska hemmen kunde den ngorlunda vlbestllde pryda sitt hem med mlningar som plockades fram till jul och markerade helg och fest. Vid Unnaryds bonadsmuseum kan man f en aning om den frggldje och det berttande som tog plats i det folkliga mleriet.

UNNARYD. Fr en nutida betraktare r det nog nrmast omjligt att frst kraften i de bilder som brjade skapas och spridas under tidigt 1700-tal. Idag skljer bilderna hela tiden ver oss. Fr invnarna i 1700-talets grnsland mellan Halland och Smland hrde bilderna mjligen sndagarnas gudstjnster till. Men med de frgstarka vggbonadernas intg lystes ocks de mrka och sotiga stugorna upp och fylldes med hgtid under ett par veckor kring jul.

Traditionen med bonadsmlningar kom i brjan av 1700-talet. Bonaderna anvndes mest vid jul och hgtider, sger Judith Etzhold som guidar p museet och ocks r en av dem som handleder vid museets kurser i bonadsmlning.

Sverige, och inte minst grnstrakterna mot Halland, Blekinge och Skne, hade under lng tid prglats av krig och de umbranden som de stndiga konflikterna bar med sig. Under 1700-talets upplysningstid fick man mjlighet att frkovra sig och odla sin jord. Kanske skapa ett litet verskott som kunde anvndas till ngot s ondigt som en eller flera bilder som kunde gldja vid julens hgtid och samtidigt visa att man hrde till de vlbestllda.

Bonaderna hr ocks p andra stt ihop med en frhllandevis fredlig tid. Fr ngra av bonadsmlarna tycks ha varit soldater som kunde skaffa livets ndtorft som vandrande konstnrer. Motiven var terkommande. Hr tycks inte finnas ngot av den nutida konstens krav p originalitet. Snarare har traditionen drag av ikonmleriets upprepande ven om bde motiv och konstnrligt uttryck skiljer sig t.

Mnga av de bonader som prytt de sydsvenska stugorna har frsvunnit. En del fr att bonaderna kom ur modet, andra till strre museer. Men hembygdsfreningen i Unnaryd tyckte att bonaderna borde kunna f en plats i trakten dr de en gng skapats. s har det ocks blivit. I hembygdsparken i Unnaryd invigdes 1986 Sveriges frsta, och enda, museum fr den folkliga mlartradition som tar form i bonadsmleriet.

Utifrn ser huset ut som en traditionell sydsvensk hgloftsstuga. Inuti dljer sig en arkivbyggnad byggd i betong fr att ge skydd t kulturarvet som fyller huset med frg och berttelser. I ett ganska litet men fantastiskt innehllsrikt museum visas ett stort antal bonader frn bonadsmleriets glansdagar frn mitten av 1700-talet till 1800-talets senare del. Hr kan den som vill lra mer om traditioner och enskilda mstare.

Utan frkunskaper kan man ocks njuta av den naiva och frgglada berttargldjen. Men medan man betraktar bonaderna kr det ocks ltt att fundera kring sina bristande kunskaper i biblisk historia. Fr det r ur bibelns berttelser de allra flesta bilderna r hmtade. Praktiskt nog har mlarna angett vad bilderna visar och berttar p det sttet om vad bonadsmlarna och deras kunder ansg vara centrala motiv. Och ven om motiven r bibliska fr man mycket annat p kpet. Fr mlningarna berttar ocks om hur man levde, t och kldde sig nr bonaderna mlades.

Det r intressant att se deras traditioner med till exempel klder och redskap, sger Judith Etzhold...
LS MER I VK 25, UTE 21/6


TORE SJQVIST
Med mrker och mystik

I en grn hrna visar Kerstin Ronnemark mlningarna Imagine och Blue grass. Intill en av Mats Aronssons kor.

Galleri Mats Aronsson fortstter konsthsten med en utstllning med temat Mystik som visar mlningar av Kerstin Ronnemark och Mats Aronsson sjlv. Gemensamt fr utstllarna r ett kraftfullt och frgstarkt mleri som samtidigt nrmast paradoxalt r vilsamt dmpat.

Läs mer...
Berttelser om en grnsls vrld
191122
Under senhsten och en bit in i januari visas Erik Berglins The Bird Project och Daniel Segerbergs Leviathan p Ronneby konsthall. Utstllningarna skiljer sig t i bde material, temperament och uttrycksstt. nd r det ltt att hitta frbindelselnkar och bda ger oss anledning att fundera kring vr samtid.
Läs mer...
Att mta dansen hr och nu
191122
Dansen tar en allt strre plats p Regionteatern. Men n r det lngt kvar innan den lyckas locka den publik den frtjnar. Det tyder i alla fall den halvtomma salongen vid dansfrestllningen We are present p. Men de som var dr bjds bde p en fantastisk frestllning och en guidning in i dansens vrld.
Läs mer...
Ddsdans med komik och briljans
191117
Maximteaterns uppsttning av Strindbergs relationsdrama Ddsdansen r p turn. I tisdags ndde den bejublade uppsttningen Vxj. Ett fullsatt konserthus fick uppleva bde bitter komik och ett storartat skdespeleri.
Läs mer...
> terinvigning som lockade (191116)
> Avigt och rtt i stickornas vrld (191115)
> Oratoriekren bjuder p storslaget krverk (191115)
> En biblioteksdag fr barnen (191114)
> Spnnande klanger (191113)
> Tankar kring sorg och saknad (191110)
> TV-show med Ensemble Cor (191109)
> Gaga i Vxj och Tel Aviv (191108)
> Legendarisk folkmusikgrupp p Kronobergs-turn (191108)
> Skillingtryck och en otck verklighet (191106)

 
KULTUR & NJE
Med mrker och mystik
Galleri Mats Aronsson fortstter konsthsten med en utstllning med ...
Ls mer...
KULTUR & NJE
Berttelser om en grnsls vrld
Under senhsten och en bit in i januari visas Erik Berglins The Bird P...
Ls mer...
SPORT
HAIF stlls p prov fre jul
Hovshaga r ett utropstecken i innebandyns sderetta med sin andrapla...
Ls mer...
 
   © Växjöbladet  ::   Linnégatan 2,  352 33  Växjö  ::  Telefon:  0470 - 71 99 50  ::  Fax:  0470 - 209 30   ::  Form & Produktion: Internetavdelningen

Ta del av våra nya användarvillkor.

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig & och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.