Tillbaka till startsidan
Lördag 24 februari 2018 Tipsa oss!
SÖK: i Växjöbladet   
> STARTSIDAN
> NYHETER
> ALVESTA
> LESSEBO
> TINGSRYD
> UPPVIDINGE
> SPORT
> KULTUR
> TIPSA OSS!
VÄXJÖBLADET:
> Redaktionen
> Annonsera
> Kontakt
> Prenumerera
Publiceringssystem CMS Updater - En produkt från Internetavdelningen
Publicerad: 13 februari 2018
På spaning efter lindormen
I Drakormens gåta försöker Thomas Malm reda ut vad som ligger bakom alla lindormsobservationer. En del lindormar är nog helt enkelt ovanligt stora snokar.
I Drakormens gåta försöker Thomas Malm reda ut vad som ligger bakom alla lindormsobservationer. En del lindormar är nog helt enkelt ovanligt stora snokar.
I år skulle Gunnar Olof Hyltén-Cavallius ha fyllt tvåhundra år. Under året kommer det att uppmärksammas på många sätt. Innan firandet riktigt kommer igång kan man glädjas åt hans mer kuriösa funderingar kring draken, eller lindormen, i boken Drakormens gåta utgiven av Kronobergs läns hembygdsförbund och med inledning och kommentarer av Thomas Malm.

LÄNET. Gunnar Olof Hyltén-Cavallius gjorde insatser på många områden men kanske främst inom arkeologi och etnografi. Han grundade Sveriges första landsortsmuseum i Växjö och berättade om den lokala historien i verket Värend och virdarna.

Hans intresse för forna tiders föreställningar ledde honom under 1880-talet att driva frågan om lindormens existens. Här kunde kanske hans humanistiska forskning lämna ett bidrag till naturvetenskapen. Med en samling vittnesmål försökte han vinna Vetenskapsakademiens intresse för saken. Tyvärr kunde aldrig något exemplar av den stora skrämmande ormen presenteras trots att den tycktes vara ganska vanlig inte minst kring Åsnen och i närheten av Hyltén-Cavallius hem.

''Han är mörk till färgen, uppnår en längd av ända till 10 svenska alnar, är tjock som ett manslår och har stundom på nacken en mahn av fjell eller tagel liknande en hästmahn'' skrev Hyltén –Cavallius i en kungörelse där han utlovade en belöning till den som kunde lämna ett exemplar av det imponerande djuret.

Boken är både nöjsam och tankeväckande, vilket inte minst gäller Thomas Malms kommentarer. Men tidvis kan man tycka att det är synd att granska så goda historier. Vittnesmålen är många. Nedteckningarna blir skrönor som imponerar både språkligt och i sitt berättande. Lars Molin eller till och med Torgny Lindgren känns inte långt borta när man får höra om enorma ormar som reser sig upp och spyr etter över betraktaren som därav blir sjuk och får ligga till sängs.

Mer tankeväckande är Thomas Malms kommentarer kring vad som fått så många att vittna om möten med jätteormar.  Thomas Malm är professor i humanekologi och därtill herpetolog, alltså intresserad av ormar och groddjur. Han resonerar kring vad som kan framkalla dessa erfarenheter och möjligheterna är många. Läsaren tas med på utflykter i kräldjurens och mytologiernas världar och får veta mer om både djur och vad som kan framkalla ett intryck av något som kanske inte alls existerar. Ett tycks vara alldeles säkert, att vad man ser har att göra med vad man tror eller vet. Idag är både troll och lindormar sällsyntare än vid 1800-talets slut. Däremot tycks flygande tefat ha blivit vanligare. Det gör att man kan fundera på vad som är dagens lindormar. Vad som existerar i vår föreställningsvärld utan att det faktiskt finns i den yttre världen.

Samtidigt ska man kanske ändå vara lite försiktig. Även en hypokondriker kan bli sjuk och det som berättas i våra myter kan väl av och till ha verklighetsanknytning. Kanske är det säkrast att fundera som F.A Smitt, dåvarande ledamot i Vetenskapsakademien.

''Min tro är visserligen, att fantasien spelat huvudrollen i synerna; men det vore naturligen en dårskap att betvivla all möjlighet för tillvaron av något nytt som vi ej känna.''

TORE SJÖQVIST
En pjäs som gör skillnad

Indra Linderoths Superwoman utropar ett rike fritt från förtryck. I bakgrunden Anders Jacob.
Foto Lina Alriksson


Föreställningen Hetero, som turnerat sedan i höstas, behandlar roller, identitet och det svårhanterade begreppet normal. Antalet föreställningar hade redan passerat hundra när föreställningen i veckan hade sin första offentliga föreställning i Växjö.
Läs mer...
Mobergläsare delar med sig
180224
Mobergs utvandrarepos tycks ständigt aktuellt. I veckan delade Mobergläsarna från Algutsboda hembygdsförening med sig av favoritstycken ur verket vid en läsning på Lessebo bibliotek.
Läs mer...
Om kamp mot ensamhet och samtal med en hiss
180222
I den korta men innehållsrika monologen Hissvägraren ger skådespelaren Olof Bergström liv åt den vanligaste av människor. Bara till synes lite ensammare, lite mer uppfinningsrik och lite bättre på att berätta.

Läs mer...
Stilla möten med skönhet
180219
Med mobiltelefonens kamera går konstnären Ulla Lundegård på upptäcktsfärd bland färger, mönster och spännande detaljer. En del av alla hennes bilder kan man nu se i de tre vackra fotoböckerna Älskade jord, Älskade strandlinje och Rost.
Läs mer...
> Musik för Fru Johansson (180217)
> En ny chans till Örongodis (180216)
> Om kultur och demokrati (180216)
> Om kärlek och försoning (180215)
> Ett åttonde underverk (180211)
> Växjö gospelfest jubilerar (180210)
> Dubbelt upp på Kafé de luxe (180210)
> Kärleksfullt med Rösträtt (180208)
> Vardagsmänniskan i fokus (180207)
> Rickard Söderberg som Gaytenor (180205)

 
LEDAREN
Öl i ett mikroperspektiv
Mikrotillverkarna av alkohol har på kort tid skapat fler än 2000 arb...
Läs mer...
FAMILJ
Countrydrottning med rosa skimmer
Växjös egen rosaskimrande dansbands- och countrydrottning Mona G gäs...
Läs mer...
SPORT
Månadens sportgallerier - februari 2018
Cupkryss för Öster, Alvestaseger mot Rögle och mängder av Åryd Cup i...
Läs mer...
 
   © Växjöbladet  ::   Storgatan 1,  352 33  Växjö  ::  Telefon:  0470 - 71 99 50  ::  Fax:  0470 - 209 30   ::  Form & Produktion: Internetavdelningen