Metalltråd låter sig inte mätas med tumstock. Men med ett snöre går det bra.
Efterhand som befolkningen började dricka kaffe blev kaffekannorna en viktig inkomstkälla för kopparslagarna.
Michaela Ivarsdotter är kopparslagarmästare och metallkonstnär. Som fjärde generationens kopparslagare arbetar hon vidare på en gedigen grund av kunskap och tradition. Men Michaela Ivarsdotter är också en länk i kedjan och lika viktiga som rötterna är frågan hur man ska kunna föra kunskapen och traditionerna vidare till kommande generationer.
Kopparslagaren Michaela Ivarsdotter har just flyttat sin kopparslagarverkstad från Väckelsång till Karlskrona. Än är inte allting på plats men utanför verkstadens dörr hänger skylten som i form av en kittel berättar att Fritiof Anderssons Kopparslageriaffär grundades 1893 i Vislanda.
– Företaget grundades av min farfars far. Skylten flyttade med mig från Vislanda till Väckelsång och nu hänger den här i Karlskrona, säger Michaela Ivarsdotter.
Skitigt jobb Den nya verkstaden är nybyggd men ligger i en historisk miljö på en innergård i centrala Karlskrona.
– Det är en mer funktionell verkstad. Här finns en ässja med utsug. Jag behöver en ässja för att kunna värma metallerna och utsuget är bra för hälsan. Jag måste ha det rent omkring mig även om det är ett smutsigt jobb, säger hon.
Skimrande skönhet Kanske är det någonstans här som hantverkets hemlighet gömmer sig. I spänningen mellan det handfasta, smutsiga arbetet med hammare och städ och den skimrande skönheten hos det färdiga resultatet av hantverkarens arbete. Till det kommer formspråket som ska samsas med traditioner och material men som är Michaela Ivarsdotters eget.
På golvet står de tunga kubbarna med sina speciella städ, ambultarna, som hålls på plats med träkilar. Överallt i hyllor och på bord ligger verktyg av olika slag. Saxarna som behövs för att klippa, passare, pennor och ritsar för att märka ut och så alla hammare i olika utförande som används för att forma och bearbeta metallen.
Dopträd På en liten vagn mellan bänkar och städ står det Dopträd som Michaela Ivarsdotter just nu arbetar med till Vislanda kyrka.
– Det är första gången jag fått äran att göra något åt Vislanda kyrka men kyrkan har en plats i släktens tradition. Dopträdet är i mässing och det ska stå jämte dopfunten som gjorts av min far, Ivar Andersson, min farfar, Fritiof Andersson och min farbror Harald Andersson. I trädets grenar kommer det att hängas en dopduva i mässing för varje barn som döps under året...
Kursledaren Cecilia Engström och Dag Gustavsson har något att diskutera.
När Cecilia Engström från Kronobergs genealogiska förening besökta SPF i
Moheda för att berätta om släktforskning var intresset stort. Så stort
att det resulterade i en egen släktforskningskurs som genomförts under
senvintern.
Läs mer...
Sista boken om Oske är färdig 200324
Efter mycket finlir på sluttampen är nu Brittmarie Konradssons femte och
avslutande bok om 50-talsflickan Oske äntligen klar. Boken speglar
liksom de tidigare i serien speglar författarens barndom och ett
landsbygdssverige som inte finns kvar idag.
Läs mer...
Utflykt i nya ljudvärldar 200322
Föreningen Media Artes ger på olika sätt plats för den nutida
konstmusiken. Musiken kan ofta vara svårdefinierad och röra sig i ett
gränsland mellan musik och ljudkonst. Årets upplaga av minifestivalen
Halo med Mats Lindström och Sören Runolf var inget undantag.
Läs mer...
Beethoven med elegans och briljans 200321
När Marmen Quartet besöker Tingsryd och Söderportkyrkan har de med sig
tre stråkkvartetter av helt olika karaktär. Med känsla och exakthet
formar kvartetten eftermiddagen till en svårslagen upplevelse.
Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig & och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.
