Tillbaka till startsidan
Onsdag 12 december 2018 Tipsa oss!
SöK: i Växjöbladet   
> STARTSIDAN
> NYHETER
> ALVESTA
> LESSEBO
> TINGSRYD
> UPPVIDINGE
> SPORT
> KULTUR
> TIPSA OSS!
VäXJöBLADET:
> Redaktionen
> Annonsera
> Kontakt
> Prenumerera
Publiceringssystem CMS Updater - En produkt från Internetavdelningen
Publicerad: 4 januari 2018
Brott och straff
Ulf Sibner
 
Vi fr tingsrttens handlingar mejlade till oss i en strid strm. Mnga vet fr vrigt inte att mycket r offentliga handlingar som vem som helst kan begra ut. I december var det ptagligt hur mnga renden som lades ner. Man fick en knsla av att det "stdades" i hgarna hos polis, klagare och tingsrtt. Handlingen som upprttas d brukar ofta rubriceras "rendet nedlagt, nu freml fr avskrivning, brott kan inte styrkas".

Det finns skert flera bakomliggande frklaringar. Men mnga gnger verkar klagaren konstatera att polisens frunderskning inte hller tillrckligt hg kvalitet fr en fllande dom. Oftast r det just klagaren sjlv som r frunderskningsledare men sjlvklart beroende av vilka resurser polisen har. Det har skrivit och debatterat mycket om vr polismyndighet frn hgsta ledning ner till enskilda polisers brist p kompetens eller resurser. Ingen har ngon sjlvklar eller enkel lsning och vi som utomstende som tar del av informationen blir ofta frvnade. Men vi har all anledning att bli oroade. Fr oavsett vilka siffror kriminologer eller andra forskare p brott och brottsbekmpning presenterar, s ser vi att framfrallt den mycket grova gngkriminaliteten, ofta med ddligt vld, kar.

Det debatteras om hur speciellt utpekade omrden, varav Vxjs Araby r ett, kan hanteras av polis och juridik eller inte. Att de inte fullt ut kan vervakas dygnets alla timmar, oavsett antalet poliser, r sjlvklart. Men dremot frnekas det med emfas att ngot av dessa omrden r vad som brukar kallas en "no go zone". Det vill sga att kriminaliteten dr r s hg och allvarlig att till och med polisen undviker dem. Att rddningstjnst och ambulans inte alltid utfr tjnster dr utan polisskydd r dock belagt. P senare tid har ven sjukvrd och kommunal hemtjnst uppmrksammat hot och oro de utstts fr dr.

Lag och ordning r en demokratins hrnpelare. I r r det valr och rkna med att frgan kommer att st hgt p listan. Inte minst eftersom den r s intimt sammankopplad med vra trygghetsfrgor. Och oavsett hur det gr med att fler eller frre brott klaras upp, s nskar vi alla uppleva en hg knsla av att inte behva utsttas, eller ens riskera det.

Drfr behvs det fler poliser och att yrket reformeras i grunden. Ett sdant r lnen som frdigutbildad polis. Ett annat kanske skulle vara positiva locktoner, svl ekonomiska som statusskapande, redan under utbildningen. Att vi sedan mste ta erfarna poliser ur tjnst fr att utbilda p polishgskolorna r en negativ ndvndighet. S r det ju med alla yrkesutbildningar, men en investering fr framtiden.

Fast allra mest behvs nog en dynamisk omorganisation denna gng. Inte baserad p vilken chef som ska sitta var utan inriktad p vad de poliser vi har ska gra. Det finns massor med uppdrag som kan ses ver eller rensas bort. Handrckning t vissa myndigheter till exempel dr det ibland handlar om rena daltandet eller skyddsuppdrag som kan och br utfras och betalas av skyddsobjektet sjlv. Rtt till mer kameravervakning r en annan. Nr vi nu utbildar nya poliser ska de stoppa grov brottslighet och inte utfra renden.

ULF SIBNER
Stlbadet

 

Uppmrksamma lsare noterade att jag i frra krnikan kastade in en blnkare; att jag i denna skulle bertta varfr jag vljer att sluta jobba. Nr man uppntt lgsta pensionsldern s r det i och fr sig ganska naturligt. Men likt mnga andra kunde jag naturligtvis fortsatt om jag knt mig riktigt motiverad.
Läs mer...
Ingen trtt valfngst
180511
Nu har jag inte s mnga tecken kvar att skriva. Detta r nst sista tidningen jag hjlper till att gra, nsta vecka blir min sista. Min tid som lnearbetande medborgare r ver och snart - efter semestern - brjar ven jag ta ut den del av lnen som avsatts under mnga r, allts tjnstepension i kombination med den allmnna. Om mina sista rader fr publicering drmed r gjorda str vl skrivet i stjrnorna. Jag hade ltt kunnat jobba lite till och nsta vecka kanske jag berttar varfr jag inte gr det.
Läs mer...
Plikten framfr allt
180504
Kungens farfar, Gustaf VI Adolf, hade som sitt valsprk - "Plikten framfr allt". Hur vr nuvarande konung ser p plikten r mer oklart. Hans valsprk r ju "Fr Sverige - i tiden", mer anpassningsbart i takt med frndringar s klart.

Läs mer...
Gadda ihop sig
180427
Mnga frger fr tatuerings och permanent makeup innehller frbjudna mnen som misstnks vara hlsofarliga, enligt en granskning av Lkemedelsverket. Totalt har 12 av 34 underskta frger visat sig innehlla skadliga mnen.
Läs mer...
> Vxer ingen mossa p stenar som rullar (180420)
> Tjuv och polis (180413)
> Vxjs skrgrd (180406)
> Sdan herre - sdan hund (180329)
> Utlmnande fakta (180323)
> Skillnad p eget flygplan och utrymmet i ekonomiklass (180316)
> Gubbe och keps men INGEN mssa i handen (180309)
> r du mjligen en Mandelmann? (180302)
> l i ett mikroperspektiv (180223)
> En nd att stilla bedja om (180216)

 
SPORT
Mer n bara brottning i Alvesta BK
Framgngarna fortstter fr unga Alvesta Brottningsklubb, men trots...
Ls mer...
NYHETER
Dokumentr fotobok om mytomspunnen plats och spektakulrt hghus
Solberget r Vxjs hgsta punkt och har genom historien bde varit ...
Ls mer...
KULTUR & NJE
Ett frband med stor kraft
Om en vecka besker Dregen och Nicke Borg Popcorner och Kulturkllar...
Ls mer...
 
   © Växjöbladet  ::   Linnégatan 2,  352 33  Växjö  ::  Telefon:  0470 - 71 99 50  ::  Fax:  0470 - 209 30   ::  Form & Produktion: Internetavdelningen

Ta del av våra nya användarvillkor.

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig & och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.