Tillbaka till startsidan
Onsdag 12 december 2018 Tipsa oss!
SöK: i Växjöbladet   
> STARTSIDAN
> NYHETER
> ALVESTA
> LESSEBO
> TINGSRYD
> UPPVIDINGE
> SPORT
> KULTUR
> TIPSA OSS!
VäXJöBLADET:
> Redaktionen
> Annonsera
> Kontakt
> Prenumerera
Publiceringssystem CMS Updater - En produkt från Internetavdelningen
Publicerad: 30 november 2018
Huseby en liten plats i vrlden
Dagens beskare p Huseby mts av en milj som i stor utstrckning formades under Joseph Stephens tid vid bruket.
Intresset fr det gamla jrnbruket Huseby tycks bara bli strre. P senare r har tre bcker publicerats som berttar om bruket och dess gare. En lda som hittats p herrgrdens vind har gett nya aspekter p historien och bidragit till det frnyade intresset.

HUSEBY. 1978 bildades Kronobergs historiska frening p initiativ av historikern Lars-Olof Larsson. Nr freningen i r firar 40 r bygger rsboken Det levande Huseby en vrld i vrlden p en text av initiativtagaren, en text som kompletterats av Margareta Petersson, ke Svensson och Erik Wngmar.

Nr freningen bildades hade brukets sista privata gare Florence Stephens ett r kvar att leva. Om Florence Stephens liv och leverne berttar Lena Ebervall och Per E Samuelsson i boken Florence Stephens frlorade vrld. Men Frken p Huseby mter man ocks i Lars-Olof Larssons text. Florence Stephens testamenterade egendomen till staten med nskemlet att byggnaderna skulle istndsttas och vl underhllas samt till sin karaktr i mjligaste mn bibehllas. Florence Stephens nskade ocks att de samlingar som fanns p slottet skulle f vara kvar dr. I stor utstrckning har det ocks blivit s. Huseby har utvecklats till ett besksml som i hg grad visar en milj frn slutet av 1800-talet d familjen Stephens gde och drev den stora egendomen.

Om hur Joseph Stephens kom att kpa Huseby handlar forskningsprojektet Huseby i vrlden som pgr vid Linneuniversitetet. En liten inblick i den pgende forskningen fr man i boken Frn Brittiska Indien till Huseby bruk. I stor utstrckning har projektet ftt nring av de dokument som 2008 hittades i en kista p Husebys vind. Dokumenten berttar om Joseph Stephens tid som jrnvgsentreprenr i Indien och knyter Husebys historia till den brittiska kolonialismen och det stora jrnvgsbygget i Indien.

Den som vill frdjupa sig lser med frdel alla de tre bckerna. Skulle man knna att orken eller tiden inte rcker till ger Historiska freningens Det levande Huseby en lttlst verblick ver brukets historia, en historia som strcker sig lngt bortom familjen Stephens tid vid Huseby. Med stor kunskap skriver Lars-Olof Larsson i en frunderligt ledig stil och har man vl fngats av hans beskrivning av mtet med Florence Stephens 1977 r det svrt att lgga boken ifrn sig.

Traktens historia strcker sig in i en dimmig forntid. I kronans jordebcker hittar Lars-Olof Larsson dokument om en by p platsen under 1500-talets frsta hlft men sjlva bruket drjer ytterligare ngra rtionden. Huseby jrnbruk grundades p 1620-talet av Gustav II Adolfs ldre halvbror Carl Carlsson Gyllenhielm, "en Oss lskelig Vr frilloson Karl Karlsson" som hertig Karl uttryckte det nr han 1597 sknkte en grd i Sdermanland till Carl Carlsson Gyllenhielm.

Efter en lng fngenskap i Polen blev han 1615 utsedd till friherre av sin halvbror och med det fljde stora frlningar. Bland annat ingick Huseby som med skog, vattenkraft och sjmalm visade sig vara en lmplig plats fr jrnframstllning. Inte minst fr att frse militren med kanoner. Lars-Olof Larsson berttar om brukets framgngar och frfallsperioder.

P vgen fr man lra om hur Peter Rudebeck fabulerade ihop Blndasgnen och om hur jrnkakelugnarna alltmer kom att erstta kanonerna som viktigaste produkt fr bruket.

Oavsett vilken bok man vljer att lsa kommer det huvudsakliga intresset att lggas vid familjen Stephens tid p bruket. Genom forskningsprojektet Huseby i vrlden lggs intresset ocks vid hur Joseph Stephens skte efter lyckan och frmgenheten vid det brittiska imperiets jrnvgsbyggande i Indien. Den forskningen blir kanske srskilt intressant eftersom den visar att historien inte r ngot fr alltid fast och frdigt. ven vr historia r formbar och mjlig att tolka p nytt. Vid ett samtal p Kulturarvscentrum funderar projektets ledare Gunnel Cederlf p om det r fruktbart att tala om historien i ental.

Berttar man ur godsherrens perspektiv fr man en berttelse men Huseby br ocks mnga andra berttelser. Fr att nra sig en rimlig bild mste man kanske bertta flera berttelser parallellt.

Det finns en tendens att man frsker bertta Den svenska historien i singular som om det bara fanns en, konstaterade Gunnel Cederlf...
LS MER I VK 48, UTE 30/11


TORE SJQVIST
Flygklubben kar  och vill skaffa fler plan

Klubbens flygplan, en Eurostar p vg in fr landning.

Kronobergsheds Motorflygklubb hade fr ngra r sedan runt 25 medlemmar, ngot som nu kat till runt 40 aktiva medlemmar. Tidigare hade man sitt klubbflygplan avstllt under vintermnaderna, men det stora trycket inte minst p skolningsverksamhet har gjort att man nu tnker hlla det registrerat ret om.
Läs mer...
Tv storkonserter inleder ret
181211
Alvesta jazz och blues tar sprnget in i 2019 och inleder ret med tv stora konserter. Bronson Mnsson r lyrisk ver att man i februari och mars lyckats f in tv stora akter att bryta vintertristessen.
Läs mer...
Projektkren lockar med julens snger
181208
P senare r har det blivit vanligare att samla en kr fr en speciell konsert. I Alvesta samlar Julsngskren mnga sngsugna. Vid fem vningstillfllen frbereder kren en konsert som kommer att framfras i Hjortsberga kyrka p rets sista sndag.

Läs mer...
Mer n bara brottning i Alvesta BK
181207
Framgngarna fortstter fr unga Alvesta Brottningsklubb, men trots stenhrd trning och satsning mot toppen ser man till att ta ansvar ven p andra fronter. Vi sger till dem varje dag att det viktigaste r att plugga och skta skolan, frklarar ordfrande och trnare Alvi Bagiev.
Läs mer...
> Laddar fr stor julfest (181204)
> Repeterar hrt infr annorlunda julshow (181202)
> Ett frband med stor kraft (181201)
> Knsligt om Barbro Hrberg (181201)
> Vislanda frelsningsfrening fortstter (181127)
> Ett team som brinner fr film (181124)
> Hanaslv tar sats infr vintern (181124)
> Tv av 1900-talets stora sngerskor (181124)
> Dubbelt dubbelt avslutar ret (181120)
> En vardaglig hgtidsstund (181117)

 
SPORT
Mer n bara brottning i Alvesta BK
Framgngarna fortstter fr unga Alvesta Brottningsklubb, men trots...
Ls mer...
NYHETER
Dokumentr fotobok om mytomspunnen plats och spektakulrt hghus
Solberget r Vxjs hgsta punkt och har genom historien bde varit ...
Ls mer...
KULTUR & NJE
Ett frband med stor kraft
Om en vecka besker Dregen och Nicke Borg Popcorner och Kulturkllar...
Ls mer...
 
   © Växjöbladet  ::   Linnégatan 2,  352 33  Växjö  ::  Telefon:  0470 - 71 99 50  ::  Fax:  0470 - 209 30   ::  Form & Produktion: Internetavdelningen

Ta del av våra nya användarvillkor.

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig & och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.