Tillbaka till startsidan
Torsdag 18 april 2019 Tipsa oss!
SöK: i Växjöbladet   
> STARTSIDAN
> NYHETER
> ALVESTA
> LESSEBO
> TINGSRYD
> UPPVIDINGE
> SPORT
> KULTUR
> TIPSA OSS!
VäXJöBLADET:
> Redaktionen
> Annonsera
> Kontakt
> Prenumerera
Publiceringssystem CMS Updater - En produkt från Internetavdelningen
Publicerad: 9 februari 2019
Fr mngfald och vattenhushllning
Vid invigningen av Horsansamossen berttade Magnus Strindell om de tgrder Lnsstyrelsen genomfrt.
Vid invigningen av Horsansamossen berttade Magnus Strindell om de tgrder Lnsstyrelsen genomfrt.
Att det var vtmarkens dag i helgen tycks inte ha vckt ngot stort intresse. nd r vtmarkerna viktiga fr vr vattenhushllning och Myllrande vtmarker r ett av Sveriges nationella miljml. Att bidragen till arbeten d dras in kan tyckas mrkligt.

LNET. Att den Internationella Vtmarkens dag inte gr s stort vsen av sig r kanske inte s konstigt. rstiden gr det svrt att nrma sig vtmarkerna eller f en inblick i deras natur. Men det hindrar inte vtmarkerna frn att vara viktiga ven om de sllan hamnar p lpsedlarna. Fr det kanske de borde.

Enligt Naturvrdsverket finns det ver nio miljoner hektar vtmark i Sverige. Det kan lta mycket men vtmarkerna har, speciellt i sdra Sverige, minskat mycket sedan 1800-talet. Drigenom frlorar djur och vxter sina livsmiljer samtidigt som vi frlorar de ekosystemtjnster som en fungerande vtmark levererar. Inte minst har vtmarkernas betydelse fr vattenhushllningen pongterats under den senaste tidens torra somrar och under ngra r har staten satsat extra pengar till arbetet med landets vtmarker.

Regeringen insg vtmarkernas betydelse och satsade 200 miljoner kronor per r under tre r. Huvudmlet var tgrder fr vattenhushllning, sger Magnus Strindell, vtmarkssamordnare vid Lnsstyrelsen Kronoberg.

Vtmarker finns av olika slag. Det handlar till exempel om mossar, myrar och krr men ocks om versvmningsomrden i anslutning till sjar och vattendrag samt om sumpskogar. I Kronoberg har kanske mossarna strst betydelse.

Vi har stora och fina hgmossar hr i lnet. En hgmosse r uppbyggd av vitmossa som r vldigt bra p att binda vatten. En hgmosse fr, till skillnad frn mnga vtmarker, sitt vatten frn nederbrden.

ven tidigare har man gjort insatser fr vtmarkerna. D kanske frmst med inriktning p att skydda miljn fr vtmarksberoende vxter och djur. Det gller till exempel den stora Taglamyren i Alvesta kommuns sydliga delar. Liksom mnga andra vtmarker hade Taglamyren vuxit igen. Ett stor EU-projekt 2010-2015 gav frutsttningar fr ett restaureringsarbete som bland annat innebar att man rjde mosseplanet frn trd och satte igen diken fr att frbttra vattenbalansen i mossen.

Taglamyren var ett stort projekt som vi genomfrde ganska tidigt, sger Magnus Strindell.

Tanken r att vitmossan ska f frutsttningar att fortstta vxa. Medan vitmossorna, som egentligen aldrig r just vita, vxer i ena nden dr de i den andra. Sakta frvandlas den dda mossan till den torv som bygger upp mossen och binder kol. Samtidigt ger den ppna mossen miljer fr de levnadskonstnrer som kan verleva i den nringsfattiga miljn. I kanten av Taglamyren hittar man ljungvxter och krkbr, hjortron och tranbr. Men de ppna mossplanen r ocks milj fr mnga fglar...
LS MER I VK 6, UTE 8/2


TORE SJQVIST
kade klyftor i samhllet fr Elisabet Flennemo att se rtt

kade klyftor i samhllet fr Elisabet Flennemo att se rtt! Som nyvald ordfrande fr Vnsterpartiet i Vxj utlovar hon en offensiv oppositionspolitik

Rtt har alltid varit den politiska frgen fr Elisabet Flennemo. Som pensionr tog hon steget frn att vara sympatisr till att bli aktiv politiker. Den nya ordfranden fr Vnsterpartiet i Vxj berttar att hon vill bekmpa de vxande klyftorna i samhllet.
Folk mrker av orttvisorna. Fr oss som parti gller det att pedagogiskt peka p vilka krafter som styr nuvarande samhllsutveckling och visa p motkraften.
Läs mer...
Henrik invigningsfrelste p Styrelseveckan
190413
Vilket ansvar har bolagsstyrelsen i en obestndssituation? Och vilka lagregler trder i kraft vid obestndet? Dessa frgestllningar stod i fokus nr Vxjadvokaten och konkursfrvaltaren Henrik Snellman frelste i samband med Styrelseveckan Kronoberg.
Läs mer...
Felicia vill f igng samtal om psykisk ohlsa
190412
Att vga prata om psykisk ohlsa r viktigt. Det menar 20-riga Felicia Eriksson frn Vxj som under tonrstiden led av ngest, depressioner och tstrningar. Nr hon nu ftt diagnosen bipolr sjukdom och ADHD kan hon lttare kontrollera sitt liv, ngot hon frelser om.
Mitt ml r att lyfta p locket p den stngda burk som kallas psykisk ohlsa.

Läs mer...
Sara vill se ett mer lagom EU
190411
Ett lagom EU som gnar sig t mer t miljfrgor och brottsbekmpning och mindre t skattepolitik och vlfrdsfrgor. Det r mlet fr Sara Skyttedal, Kristdemokraternas toppnamn infr EU-valet, som beskte Vxj i lrdags.
Istllet fr ett supermaktsprojekt vill jag se ett EU som tergr till ursprungsfrdraget med fredstanken och vrderingarna i centrum.

Läs mer...
> Freds- och nedrustningskmpen Maj-Britt Theorin gstade Vxj (190410)
> Folkkr tv-meteorolog talade om klimathotet (190410)
> Den svenska migrationspolitiken i fokus p seminarium (190407)
> Lulu vill sprida kunskap om autism (190406)
> Mckelsns vcks ur sin Trnrosasmn (190405)
> Lanserar yrket restaurangtrollkarl (190404)
> Fiskepremir i forsande vatten (190331)
> Sjtte upplagan av Earth Week i Vxj (190328)
> Frimrken och vykort lockade i Vxj (190327)
> Glas, tygkassar, skerhetsnlar och syrisk fika bland rets UF-produkter (190327)

 
SPORT
Lyckat lger fr en ridklubb i medvind
De psklovslediga ungdomar som valde att spendera lovets p Lammhults ...
Ls mer...
KULTUR & NJE
Smider medan jrnet r varmt
Det r ngot nrmst mytiskt kring smedens frmga att med hjlp av vr...
Ls mer...
SPORT
Tufft men positivt fr nykomlingen
Rppes nystartade damlag har haft en tuff frssong men hoppas f in...
Ls mer...
 
   © Växjöbladet  ::   Linnégatan 2,  352 33  Växjö  ::  Telefon:  0470 - 71 99 50  ::  Fax:  0470 - 209 30   ::  Form & Produktion: Internetavdelningen

Ta del av våra nya användarvillkor.

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig & och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.