I helgen avslutades krigsförbandsövningen för hemvärnet i Kronobergs län vilket också innebar den sista stora övningen för major Dan Fjällström, tidigare bataljonschef i hemvärnet med de nationella skyddstyrkorna. Den helautomatiska karbinen AK4 är inlämnad och nu återstår bara ett par programpunkter innan han kan titulera sig veteran i militära sammanhang, detta då man tillåts vara aktiv fram tills att man fyller 70 år.
RYD. Den militära karriären tog sin början i slutet av 1960-talet då han vid mönstringen i Malmö bland annat fick frågan om eventuella allergier. Svaret björkpollen resulterade då i ett förslag att göra militärtjänstgöring som malaj, något som inte alls föll den unge herr Fjällström i smaken.
– Jag protesterade ljudligt och mer eller mindre tvingade mig till en befälsutbildning på P7 i Ystad. På den tiden var det väldigt bra ordnat, så på vintern utbildade jag mig till lärare och strax innan skolan slutade för terminen gick jag in för militär utbildning under juni, juli och augusti, säger Dan Fjällström.
Totalt blev det två somrar med utbildning inom det militära och totalt blev lumpen 18 månader lång.
– När jag ryckte ut ur det militära stod valet mellan om jag skulle fortsätta att jobba för försvarsmakten eller använda min civila utbildning. Jag hade blivit testad för helikoptertjänst och jag blev erbjuden en mycket bra lön som fanjunkare om jag skrev på. Detta var på en onsdag och veckan efter skulle jag ha börjat i Boden påföljande måndag, men det tackade jag nej till.
Nästa steg i det militära blev kadettskolan på P4 i Skövde, men alldeles innan det var dags att ta ut reservofficersexamen avslutade han utbildningen och blev istället vo, värnpliktig officer. Dan Fjällström återkallar ett minne från utbildningen i Skövde då man inte gärna gick uniformsklädd utanför regementsområdet då civila gärna såg snett på militärer vid den tiden.
Den civila karriären som lärare rullade på men 1989 under en repmånad fick Dan Fjällström uppdraget att i Blekingeskärgården bevaka en minstation och en radarstation.
– Jag insåg fort att det här inte var ett så roligt uppdrag. Jag skulle vara där själv ovan jord medan de andra var nere i stationerna och på den tiden fanns det ett påtagligt hot från öst. Att då hantera ytskyddet var inget för mig så jag sökte till hemvärnet istället, men det tog tre år innan jag kom in...
LÄS MER I VK 41, UTE 11/10
CARL-MAGNUS WENNERHOLM
