VÄXJÖ. – Jag är helt fantastiskt nöjd!
Det
säger Jocke Wikström, projektansvarig för jazzfestivalen i Palladium
förra helgen. Jocke Wikström uppskattar den totala publiksiffran i
biosalongen till 500 personer och tycker att det är bra vid första
festivalförsöket.
Det var förra torsdagen
som jazzfestivalen inleddes i Palladium. På scenen stod XL Big Band med
Jocke Wikström, både som kapellmästare för kvällen och trumpetare i
bandet.
XL Big Band bjöd på bra storbandsjazz, mestadels med
låtar i arrangemang av dansken Claus V. Sörensen, som även var med och
spelade altsaxofon. Den lilla publiken på strax över 30 personer fick i
alla fall lyssna på högklassig jazz under 75 minuter.
Utomhusscenen
Egentligen
blev torsdagens jazzprogram en liten tjuvstart på jazzfestivalen.
Förutom XL Big Band i biosalongen spelade bara Hubert Szymczinski och
hans vänner i övre foajén.
Under fredagen satte festivalen igång
på allvar, först under eftermiddagen med diverse grupper med anknytning
till S:t Sigfrids folkhögskola på utomhusscenen. Sedan med Hubert och
hans vänner, först inomhus men som sedan oplanerat tog med instrumenten
ut och avslutade spelningen där. Med Hubert Szymczinski själv på
elpiano och bland annat Jocke Wikström på trumpet, bjöd ”vännerna” på
ett framträdande med ös.
Fredagskvällen fortsatte därefter inomhus med Carin Lundin och SoSo på stora scenen i salongen på Palladium.
Hemvävd jazzmusik
Carin
Lundin och hennes ackompanjemang inledde sin spelning med att framföra
fyra småländska folkmelodier i jazzton. På bioduken bakom musikerna
visades ungefär 100 år gamla foton av Växjö, vilket ökade känslan av
hemvävd jazzmusik.
Såväl Carin Lundin som samtliga medlemmar i
SoSo imponerade stort på den halvstora publiken. Hans-Inge Magnusson
spelade flyhänt på pianot och såväl Mattias Welin på bas och trummisen
Kristoffer Johansson visade hög proffsklass på sina instrument.
Carin Lundin och SoSo avslutade kvällen med ”Kvällsvisa” ur alla svenska barns sångbok ”Nu Ska Vi Sjunga”.
Vårstad
Lördagens jazzfestival inramades av Växjös nya kulturfest Vårstad.
Växjö centrum var full med folk och längs Storgatan bjöds det på allehanda evenemang.
Vid ett partytält stod bokningföreningen Warriors Booking och lät barn och ungdomar bland annat göra sina egna åsiktsknappar.
Snett
mitt emot Askelyckan, vid Willans Park, kunde man hänföras av fakirer
och jonglören Johan Welltons gatucirkus. På andra platser bjöds det på
dans i olika stilar. Vid Speakers Corner uppträdde Freestyle Phanatix
med sin akrobatiska breakdance. Dessa killar (och ibland tjejer
förstås) måste vara vår tids ormmänniskor.
– Jag är nöjd med dagen, förklarade Peter Johansson, från Växjö kommuns kulturförvaltning, på sena eftermiddagen.
Skojfrisk Jojje
Vid
Palladium fortsatte man under lördagseftermiddagen med liveband från
Växjö Universitet på utomhuscenen. Inne i Palladium visades filmen
”Aristocats” för alla barn och tidigt på kvällen gjorde trion SoSo en
mycket bejublad gratiskonsert i övre foajén.
Klockan 20 äntrade Jojje Wadenius Band scenen i biosalongen och gjorde en suverän konsert med både nytt och gammalt material.
Jojje Wadenius Band inledde sin konsert med en ganska lång instrumental version av Beatlesklassikern ”A Day In The Life”.
–
Jag gjorde den här låten förr med Made In Sweden men då mycket längre
eftersom vi inte hade vett att sluta i tid, sa en skojfrisk Jojje
Wadenius innan nästa låt.
Kalles klätterträd
Jojje
och hans band bjöd på en lång konsert uppdelad i två set. Tyvärr var
det bara halvfullt med publik, men å andra sidan visade de närvarande
desto mer entusiasm.
Bassisten Krister Jonsson imponerade och
André Ferrari bjöd på både bra trumspel och ett och annat busstreck,
till Jojje Wadenius och publikens skratt.
– En gitarrist är aldrig bättre än sitt komp, menade Jojje Wadenius i ett tillskrivet citat av Frank Zappa.
Efter
en enormt bra sambaversion av Toots Thielemanns ”Bluesette”, avslutades
konserten med två inklappningar. Den första bjöd på Made In
Sweden-numret ”Snakes In A Hole” och den andra av en försmak inför
söndagens barnkonsert. Det blev en jazzfusionaktig ”Kalles Klätterträd”
som i sin tur belönades med en stående ovation från publiken.
James & Jojje
Söndagen avslutade alltså jazzfestivalen med en konsert för alla barn i alla åldrar.
James
Hollingworth och Jojje Wadenius inklusive samma komp som kvällen innan
underhöll, till alla barns stora förtjusning, med låtar från den
gemensamma skivan ”Hajar du”. Men också med nummer från James och
Jojjes egna soloplattor för barn.
– Här finns många barn idag i åldrarna 35-40, konstaterade Jojje Wadenius glatt.
– Så är det när nostalgin slår till, menade James Hollingworth.
I låten ”Hallå i telefon” bjöds fyra barn upp på scenen för att vara med som sig själva, svarandes i en telefon.
Över
huvudtaget blev det förstås många låtar med publikens medverkan i
söndagens barnkonsert, den största publiken under hela jazzfestivalen.
Efter James Hollingworths största hit ”Älgarna demonstrerar” och Jojje
Wadenius ”Kalles klätterträd”, avslutades jazzfestivalen i Palladium
med ”Auktionsvisan” som extranummer.
Ny tradition
Festivalens projektansvarige Jocke Wikström var själv väldigt nöjd efteråt.
– Fast jag är trött och ska nu hem och sova, sa han leende.
Trots
att publiken inte varit så stor som den skulle kunnat vara, ville Jocke
Wikström inte se festivalen som något misslyckande.
– Jag har fått en härlig respons från alla inblandade och alla besökande.
Målsättningen från såväl Palladium som alla andra inblandade är att man kommer tillbaka nästa år med en ny jazzfestival.
– Ambitionen är att det ska bli en tradition, menar Jocke Wikström.
För
de som missade jazzfestivalen finns chansen att åminstone få en glimt
av hur det var. Under midsommarveckan blir den en fotoutställning om
arrangemanget i samband med utlottningen av en tavla, målad under
festivalen av konstnären Carl-Oscar Karlsson. Missa inte det!
MICHAEL ÖSTLUND